Ville bara skrivadet att jag har världens bästa man..och jag saknar han enormt mycket.................

I dag har varit en sorglig dag.jag har i dag varit med  katten lissie till hennes sista vila.lissie kom till mig  den en vacker  höstdag  1995.jag var så glad för denna underbara katt.hon var så speciell hon ville alltid sitta på min axel och snutta i mitt hår,,så gick tiden och lissie växte,sen en dag kom hon hem och väntade barn.hon fick tre underbara barn.en av dom behöll jag själv hanblev döpt till skorpan..sen efter ett tag blev jag själv gravid igen..och då gick nått snett i lissies värld,hon blev svartsjuk på min baby Ellinor..så jag kunde inte ha hene kvar.sorgligt,men jag hade tur så min far kunde ta henne..och där fick hon ett underbart hem med mycket kärlek o go dmat och gos..så denna dagen i dag.när vi var tvugna att säga  farväl till lilla prinsessan var tung..jag satt med henne i min famn när hon ficklugnande hon tittade på mig så sorgligt och som hon ville säga hej då..sen kröp hon in till mig och gosade in huvet vid min hals och somnade in....så nu vilar hon på  en minneslund..jag vet att hon har det bra nu,men  saknaden är svår i alla fall..min far brukar int egråta  ofta men i dag grät han när jag tog buren och gick....

Ja så var det söndag kväll igen!! helgen har gått så fort så fort.och nu är det kväll och jag känner mig helt färdig i dag.fast jag är alltid trött..men jag ska slappa i soffan och se en film snart.och senblir det bingen..om man inte somnar i soffan alltså..för det händer ju faktiskt nån gång man börjar bli gammal hahah ..just nu orkar jag inte skriva mer.men så är det ju heller ingen som läser detta så det kvittar ju...ja det var lite härifrån..kram

Tänkte jag skulle börja blogga lite igen, men jag tycker denna sida är lite svår  att begripa sig på så jag har även en annan sida  htt://solsken69.blogspot.com   så där kommer jag nog skriva mer i framtiden..ja dom dagar man orkar skriva vad man tänker..jag har nu i alla fall flyttat hem till sverige igen och det känns skönt..att kunna vara nära sina barn och sina vänner..slippa sitta ensam så mycket ocg fundera.I dag ska jag åka till tranås och hälsa på min mamma och käka middag där.blir nice..har inte mycket att skriva just nu men det kommer..ha en br adag alla kram från Aneby

Ja i dag har jag målat mest hela tiden vill bara bli färdig..sen har jag chattat med min syssling som jag tycker är en underbar tjej emd en helt underbar personli´ghet..skønt att få prata med nån som førstår en o ch som vet hur man har det  så man slipper spela roller o låtsas vara glad o idell solsken..Ja inte trodde jag inte att jag skulle få sånt här.jag har alltid varit positiv och en social tjej men det är jag inte längr evågar knappt gå ut längre  jo på natten så man slipper møta nån før det klarar jag bara int evill int eatt nån ska säg anått till mig,,ja livet har mång avändningar o i bland hinner man int emed i livet utan men seglar bara med o hopppas bara på det bästa ..Åhh jag är trøtt men kan aldrig sova i alla fall--trist .längtar efter min mamma nu och snart ska jag få krama henne igen hon är nog den bästa mamma som finns hon har alltid støttat mig iallat jag gjort även det som var fel hahah ja men hon är min mamma..orkar inte skriva mer just nu mår int eså ok i dag fryser i själen o darra  osaknar allt o  alla..kram från danmark

Hej alla jag är ju ny här så det kommer att ta tid inna jag funnit ut av detta så ni går ha tålamod med mig..

Åren ristar små,tunna bostäver i min panna
och min kropps hålor.revor.førhøjningar,daller.sammet
och skrovligheter kan alla berätta episoder ur mitt liv
før dem som førstår att läsa sådana livets tecken..

min hållning skvallrar om gågna oførätter
och min bistra min att jag inte glømt!!
obevekligt pressar åren med tyngdlagens hjälp
ner min kropp i ålderdomens mylla där jag en gång ska vila
och tiden som har gett mig både min kropp och alla dess märken
kommer att stycka mig tills det enda som återstår av min historia är sångens som luften viskar
och melodin som träden nynnar.
men än krävs det førstorings glas eller ett tränat øga
før att uppfatta de livets tecken som präntats på min kropp..
Med självmedvetenhetens kritiska skärskådande uppfattar jag
dock hur min egna sanna berättelse
långsamt nedtecknas och snart fyller varje del av mig.
brøstens førlorade rundning,magens utbuktning.lårens bristningar
ungdomsfinnarnas ärr,pannans bekymmersrynkor,skinkornas
celluliter och värkens uppdragna axlar..

Åren ristar och karvar
trycker och pressar
och låter sig inte døljas

min historia står skriven øverallt på min kropp
och i bland
i minna svagare stunder
är jag ganska stolt øver den!!!!